Tisdag i februari

Kollar just nu på Armageddon.
Gillar domedagsfilmer just för att de får mig att tänka.

Hur skulle man reagera om man fick veta att hela mänskligheten skulle bli utplånad inom ett par timmar?
Skulle man vara rädd? Glad? Lättad? Panikslagen?

Inte så lätt att sätta sig in i situationen, kanske.. Men det tål att tänkas på.

Vem skulle man tillbringa sista tiden med? Skulle man ringa någon och be om ursäkt för saker man gjort, i ett sista desperat försök att få allting rätt innan det är dags?

Vart skulle man hamna sedan?
Skulle man bli förvånad på vem som tar emot en i efterlivet?

Skulle man kanske inte alls delas från de man älskar, utan bara uppleva en viss förflyttning?

Skulle sommarängar blomma så långt som ögat når?

Jobbig Måndag

Idag är ingen bra dag. Jag har haft ganska många dåliga dagar på rad nu känns det som. Jag känner mig avskärmad från resten av världen. Jag pratar knappt med mina kompisar, jag hänger inte med ut på helgerna längre. Jag vet inte...
Jag har ont i huvudet idag igen, börjar bli ganska jobbigt. Inte ens min hematitring fungerar.

Min tinnitus har blivit värre. Jag börjar undra om det kanske finns någon sorts alternativ medicin som kan fungera.. Typ, hypnos, akupunktur eller healing på något sätt. Skulle vilja höra tystnad igen. Men det bara tjuter och surrar. Väldigt jobbigt för en sådan naturälskande människa som mig själv att höra ett elektroniskt/metalliskt ljud i öronen hela tiden.

Jaja, det är väl bara att ta ett djupt andetag och trampa vatten, så att man inte sjunker ner under ytan.

/Anna

Disafton

Idag sken solen när jag vaknade. Det var riktigt skönt. Jag fortsatte med min vårstädning som jag påbörjade igår. Båda fönstrena öppnades och stormvindarna ven i mitt rum medan jag vände madrassen, dammsög och torkade golvet. Mitt altare står nu även Disafton-fint, lägger in en bild så snart jag hittar kamerasladden :/.

En enkel ritual efter en mysig stund framför brasan hann det bli också. Inget märkvärdigt, läste en dikt som jag skrev förra Disafton. Tycker mycket om den. Det är nog det enda som jag är nöjd med som finns i min Skuggbok. Eller... Nöjd kanske inte är bästa ordet, men jag känner att jag fortfarande kan stå vad den dikten innehåller. Mycket i min skuggbok är ifrån när jag var en sk. "Fluffy Bunny" och jag inte riktigt visste vad det var jag höll på med. Jag tror inte att jag riktigt trodde då, utan det var bara handling, ingen tanke. Nu när jag ser tillbaka på det så förstår jag ju att jag inte riktigt kunde hänge mig själv till Henne pågrund av att jag inte kunde ta till mig den manliga gudomen inom Wicca. Nu kallar jag ju inte mig själv Wiccan längre... Men mer om min tro och mina åsikter en annan dag tror jag.

Hoppas alla har haft en fin dag idag.

Allt gott,

/Anna

Välkommen

Hej! Roligt att just Du har hittat hit! Jag heter Anna och jag är 18 år. Jag är häxa, gudinnetroende hedning. En solitär sådan. Jag tänker genom den här bloggen få lite utlopp för en stor del av mitt liv som många inte riktigt kan förstå. Jag pratar självklart om min tro. Det blir lätt lite ensamt att "inte vara som alla andra". Fast jag är som alla andra. Egentligen :). Jag har bara valt att leva ett liv som är tillägnat Gudinnan, och jag tillhör henne.

Om det är något Du undrar, så skriv en liten kommentar! Du får gärna skriva en kommentar även om du inte undrar något, så vet jag om det är någon som läser :).

Allt gott,

/Anna